Musikaliskt sett är Sverige ett litet land och vi har inte särskilt många kompositörer av klassisk musik av högre internationell klass. Om du ändå är nyfiken på en av våra mest ansedda kompositörer är det Hugo Alfvén och Hugo Alfvénsällskapet som du framförallt ska titta närmare på. Hugo Alfvén var en dirigent och tonsättare som blev berömd som kompositör i den nationalromantiska skolan. Han är bland annat känd för sina stora körarrangemang av klassiska svenska visor som Ut i vår hage. Balettpantomimen Bergakungen anses av många vara hans främsta verk.
Bästa svenska tonsättarna
Vilka som är de främsta svenska kompositörerna genom tiderna är givetvis subjektivt men ett par namn som ofta nämns i sammanhanget, tillsammans med Hugo Alfvén, är Johan Helmich Roman och Franz Berwald. Ibland kan man hitta nyutgivningar av dessa kompositörers verk i butikerna men ofta är det säkrare att satsa på annonssidor som allaannonser.nu om du vill få tag på musiken. Exakt hur musiken lät kan vara svårt att veta när det handlar om äldre musik, men tack vare notsystemet och att vi använder samma instrument idag som för flera hundra år sedan är det ändå möjligt. Idag är klassisk musik ett begrepp som ofta ersätts med termen västerländsk konstmusik som kan innefatta många olika musikstilar t.ex. elektronisk musik. Ralph Lundsten, född 1936 och fortfarande aktiv kompositör, är den kanske mest framgångsrike av våra svenska tonsättare för elektronisk musik. Han har lyckas vara såväl kritikerrosad på den internationella scenen som populär hos folket. Konstmusik är annars en musikgren som kräver mycket men inte alltid betalar sig.
Att skapa intresse för konstmusik
Föreningen svenska tonsättare är en viktig institution inom svenskt musikliv sedan den grundades 1981. Flera stora tonsättare har varit engagerade i föreningen som har som mål att tillvarata sina medlemmars önskemål och intressen. Man är kända för att ha tagit initiativ till Stim (Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå) som varit viktig när det gäller tonsättares möjlighet att få betalt för sina verk. Idag är Stim en av de största aktörerna inom svenskt musikliv och i mitten av diskussionerna kring upphovsrätt och fildelning. Föreningen har genom åren varit viktig för den kollegiala andan inom konstmusiken och för utbyten, konstmusiker emellan. Detta är viktigt när det handlar om en gren inom kulturen som inte uppmärksammas så mycket i media, helt enkelt för att det finns för få lyssnare som är tillräckligt insatta för att fullt ut kunna ta till sig konstmusiken. En förening som denna kan bidra till ökat kunnandet och intresse för genren.